onsdag 12 mars 2008

Det var en gång

Vår konung har givit mig det ärorika uppdraget att berätta lite om vårt lands spännande historia. I det följande kommer jag att presentera en sammanfattning om landets spännande ursprung.
/Carl Tidén, historiker

Det var en gång för länge, länge sedan i tidernas begynnelse då det fanns ett litet folk som levde på Storbergets sluttning. Det var ett starkt, friskt folk om än ganska ungt. Folket levde efter sina egna lagar och utvecklade ett eget litet samhälle på och invid Storberget. Nedanför bergets fot, mot Lundbybadet till, anlades åkrar och det lilla folket arbetade flitigt för sin egen försörjning. Målet var att landet skulle bli helt självförsörjande. På åkrarna odlades olika grödor som dock aldrig kom att ätas. Det är därför än idag oklart huruvida grödorna som odlades över huvud taget var ätbara. Vilka grödorna var har idag fallit i glömska.

Ganska snart enades det lilla folket om att man behövde en kung och en drottning i det lilla riket. Eftersom landet saknade adel utlystes en omröstning. Valet av konung hölls året 1983. De bestämdes att vid lika röstetal hade landets grundare utslagsröst. Valet utföll som så att 50 % av rösterna föll på den ättelinje som dagens konung tillhör, medan 50 % av rösterna gick till landets andre medborgare. Sålunda valdes grundaren och dagens konung till kung över Kohorna. Halva befolkningen var väldigt nöjd med utfallet i valet, medan den andra halvan var bitter och gick hem till mamma.

Kort efter valet utnämndes drottningen av Kohorna. Hennes namn var Maria. Landet skaffade sig egen flagga. Egen valuta, nationalrätt och till och med en egen gudom. Berättelsen om Guden är dock en helt egen historia som tål att berättas i ett annat sammanhang.

Valet av konung sommaren 1983 kom att splittra folket i Kohorna i två stycken fraktioner som kom att föra en ständig kamp om herraväldet. Genom ränksmideri lyckades de kungafientliga förmå drottning Maria att abdikerade från Kohornas tron redan innan hon tillträtt som drottning av Kohorna.

Efter detta uppstod en enorm bitterhet mellan de kungavänliga och de kungafientliga intill den dagen då de kungafientliga lämnade berget och grundade sitt eget land, vilket hände sig ganska kort tid efter den stora splittringen.

Därefter levde folket i Kohorna lyckliga i alla sina dagar.

tisdag 4 mars 2008

Självständighetsförklaringen

Kohorna är ett vackert och fridfullt litet land inom Sveriges gränser. Det är ett land med mycket gamla anor. Det är en monarki vars konung är vald av folket på livstid. Landet har en egen flagga, en egen valuta och egna lagar. Dess invånare är lyckliga och harmoniska, i vart fall om man frågar kungen. Eftersom landet flyttar med kungen och gränsar i norr, söder, öst och väst till Sverige så påverkas landet i viss mån av större händelser och skeenden i Sverige. Det är ett högst beklagligt, men dessvärre helt oundvikligt faktum.

Denna sida utgör medborgarna i Kohornas privata anslagstavla. Här kan medborgarna se vad som händer och sker i deras kära land och de kan i viss utsträckning även lämna sina synpunkter. På grund av händelseutväcklingen i grannländerna Sverige så har ordningsmakten noggranna direktiv från Kungen att granska och eventuellt censurera allt material före publicering. Även medborgare från andra länder kan göra sina röster hörda på anslagstavlan eftersom alla former av diskriminering är strängeligen förbjudna i Kohorna, dock med undatag från de former av diskriminering som uttryckligen är tillåtna.

I dagarna har Sverige diskuterat Kosovos självständighetsförklaring. Sverige har beslutat att erkänna Kosovo. Inom Sveriges gränser har också tidigare något land försökt att frigöra sig, utan någon större framgång. Det är hög tid att landet Kohorna förklaras självständigt och angeläget att världssamfundet erkänner dess suveränitet. Här följer Kohornas självständighetsförklaring:

Vi det frihetsälskande och fredliga folket, medborgare i Kohorna och världsmedborgare i världen förklarar oss härmed självständiga i förhållande till övriga nationer. Liksom alla andra självständiga nationer är vi dock synnerligen beroende av allt bistånd och all välvilja vi kan erhålla ifrån övriga länder, särskilt ovan uppräknade grannländer Sverige. Vi förväntar oss att bli behandlade med den urskiljning och respekt vi förtjänar.

Leve Kohorna i välvilja, samförstånd och harmoni

/Kungen