En vän

Jag hade en gång en vän.

Han var trevlig, artig, men inte särskilt djup. Eller så var han djup, men höll alla på behörigt avstånd. Jag kan inte påstå att jag kände honom egentligen och han kände inte mig heller. Han var ändå en vän som jag trivdes tillsammans med. Han gjorde mig till slut väldigt, väldigt illa.

Det hela började för några år sedan när jag besökte honom. Han var helt uppslukad i ett dataspel. Football manager. Jag fnyste åt honom. Sport, och fotboll dessutom. Jag hade aldrig varit mycket för sport. Ibland hade jag väl kunnat tittat på ishockey-sm på tv eller så, men inte mer. Han tyckte jag skulle testa spelet. Han tjatade lite t.o.m.

Motvilligt satte jag mig så till slut framför datorn hemma hos vännen. Det var namn och siffror i långa rader. Obegripligt. Jag suckade djupt inombords. Jag var gäst i hans hem och han ville så gärna att jag skulle ge det en chans. Det gjorde jag och med hjälp av hans tålmodiga instruktioner började jag förstå vad det handlade om. Det fanns olika typer av spelare exempelvis. Backar och anfallare. De hade olika uppgifter på plan och behövde olika kvaliteer.

Jag valde att vara manager för Sirius, satte ihop mitt lag och det gick riktigt bra för laget som spelade i division 2 när spelet startade. Snart handlade det om, bara en match till, bara en match till, bara en match till....

Måste jag tillägga att jag senare köpte det där spelet. Måste jag tillägga att det är skitkul. Ska jag tillägga att jag gick på min första fotbollsmatch något år senare. Sirius-Ljungskile. Mitt Sirius vann med 3-1. Härligt. Underbart. Törs jag tillägga jag gick på varenda match hela säsongen och att jag gillar fotboll (åtminstone lite grand).

Den här säsongen har Sirius spelat åt helvete och är på god väg ur Superettan (någon på Aftonbladet Sport tippade dem visst som vinnare inför säsongen). Han som menade så väl den gången har nu gjort mig riktigt illa. Jävla vän, det är ju hans fel att jag tycker det är så katastrofalt att Sirus åker ur - eller?

Fast om Sirius går bättre igen, kommer jag naturligtvis att förlåta honom - massor.